Här går dagarna fort som tusan.. minuter blir till timmar, timmar blir till dagar och dagar blir till veckor. Det är ständigt så många nya intryck som gör att allting bara flyter samman och plötsligt stannar man upp och inser att det återigen har gått en vecka! Det är nästan en månad sen jag lämnade Sverige och det har hänt mycket sen dess. Jag har börjat vänja mig vid tanken på att det här är mitt nya liv och nya hem, och jag gillar den tanken!
Jag tänker också tillbaka på hur allting såg ut för bara ett år sedan, hur annorlunda mitt liv var.. hur nära jag var att bara ge upp allting. Det har gått ungefär precis ett år sen som jag dels förlorade min älskade lilla ponny som jag har växt upp med, som alltid har funnits där, det är läskigt hur fort tiden har gått sen dess. Bara en vecka efter att jag förlorat min älskade ponny förlorade jag även 2 andra viktiga individer i mitt liv.. En person som jag dumt nog trodde kunde förändras och en person som jag aldrig hade en tanke på att den någonsin skulle svika mig. Det var en jobbig period och det tog inte slut där, sommaren och in på hösten varierade med att fungera normalt och att leva i ständig rädsla, försöka reparera och förlåta en vänskap som varit oförstörd i så många år och samtidigt ständigt försöka hantera en människa som behövde seriös hjälp.
Ser jag tillbaka på året så får jag en klump i magen, jag har idag svårt att förstå hur jag orkade och stod ut. Med facit i hand så hade jag dragit så långt bort jag kunde redan då, men det är förvirrande att förlora de två närmsta på samma gång. Min vändning påbörjades i November 2010 då jag åkte på Service & Co. guidskola, jag fick äntligen vara ifred och börja bygga på en egen väg. Och här sitter jag idag, i ett nytt land med nytt jobb, nya människor och nya intryck varje dag. Jag har lärt mig mycket på mitt år. Misstag sker, alla gör dem. Ibland kan det vara ett misstag som krävs för att man ska inse att man inte lever det liv man faktiskt vill göra. Ibland vill jag tacka min vän för vad som hände, men det kräver mer mod för det och det är mod som jag inte har. Jag kan önska att det hade skett på annat vis, för det hade det gjort förr eller senare, men man kan inte ändra på vad som har hänt.
Jag antar att man måste lära sig att se saker och ting utifrån andra perspektiv, jag har valt att nu efter ett år se det "positiva" i allt det här. Jag har äntligen tagit chansen att skapa mitt eget liv, leva det som jag vill göra och inte längre bara nöja mig med det jag har. Jag har ständigt alltid bara nöjt mig, för jag har trott att jag helt enkelt inte kan eller har möjlighet att förändra mitt liv. Men nu vet jag att jag har alla möjligheter i hela världen, och jag tänker utnyttja varenda sekund av mitt liv ! Jag hoppas varenda dag att jag någon gång i mitt liv även kommer att få lära mig att förlåta, men jag vet att det kommer att ta tid. Men när den dagen kommer så tänker jag inte vara sen med att använda mig utav den gåvan. Men för tillfället så tackar jag allt i världen för att jag äntligen öppnade mina ögon och började se mitt liv på riktigt, inte bara se det, utan för att jag äntligen började leva det ! Och jag vet att jag kommer att ha min vän vid min sida för resten utav mitt liv och att hon aldrig någonsin kommer att svika mig igen!
Som sagt, här flyter dagarna samman och det är ibland svårt att hänga med, men när man väl kommer ikapp så följer även känslorna med och det är skönt att få lätta på hjärtat och bara fundera och reflektera över allt som har hänt och för tillfället så är jag mer nöjd och lycklig över mitt liv än vad jag någonsin har varit !
Tack till alla underbara människor som alltid har funnits där för mig (ni vet vilka ni är) och alla människor som hela tiden lär mig att se livet från nya perspektiv !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar